Anthropics Claude Code mot COBOL: IBM‑investerare reagerar

COBOL, eller Common Business-Oriented Language, är en kärnkomponent i dagens finanssektor. Denna 60 år gamla kod är ryggraden i nästan 80 % av globala affärstransaktioner. Här är hur denna kod långsamt blev standard inom finanssektorn, varför den har varit så svår att uppgradera och vad AI kan göra för att förbättra dessa faktorer.

Vad är COBOL? Varför banker fortfarande förlitar sig på det

Historien om Common Business-Oriented Language går tillbaka till 1959, när USA:s försvarsdepartement och IBM (IBM ) mötte 41 branschexperter med målet att skapa en universell kodstandard.
Behovet av denna standard hade blivit tydligt, eftersom det fram till dess var vanligt att det växande antalet datorer använde maskinberoende kodning. Detta standardiserade språk möjliggjorde mer effektiv affärsdatabehandling samtidigt som det erbjöd ett alternativ till FORTRAN, utvecklat av IBM 1957 och betraktat som det första högnivåprogramspråket.

Inriktad på icke‑tekniska användare

En av de centrala aspekterna av COBOL var dess design kring läsbarhet, vilket gjorde det avgörande för att lägga grunden för framtida affärsprogrammering. Användningen av engelskbaserad syntax sågs som en stor förbättring som ökade tillgängligheten för icke‑tekniska användare.

COBOL:s tidiga design: Divisioner, filer och batchbearbetning

Den första COBOL stödde hierarkisk databeskrivning, kontrollflöde, sekventiella filoperationer och programmetadata. Dess ekosystem delades in i fyra sektioner. Varje division representerade en kärnaffärsuppgift.

Dessa divisioner inkluderade identifieringssektionen, som hanterade programmetadata. Miljösektionen, som hanterade systemspecifikationerna. Det fanns också datadivisionen, som hanterade fillagring, och den körbara logikfunktionen benämnd procedurdivisionen.

Det ursprungliga programmet använde hålkort som inmatning, eftersom det var teknologin på den tiden. Det stödde linjetryckareutmatning, och data kunde lagras på magnetband. Flera mindre uppgraderingar gjordes i COBOL-61 till COBOL-68.

Dessa uppgraderingar inkluderade förbättringar av de grundläggande syntaxoperationerna. IBM lade också till stöd för mer avancerad aritmetik och mer detaljerad rapportering. Vid COBOL-68 hade språket blivit den första ANSI‑standarden som stödde avancerad tabellhantering, biblioteksfunktioner och mer.

COBOL-85 till COBOL 2023: Modernisering utan ersättning

Efter COBOL-74 och COBOL-85 introducerade senare standarder (särskilt 2002, 2014 och 2023) inkrementell modernisering—såsom objektorienterade funktioner och förbättrat stöd för datautbyte—utan att förändra COBOL:s grundläggande roll i högpålitlig transaktionsbehandling.
COBOL:s kärndesign är decennier gammal, men språket har fortsatt att utvecklas genom formella standarduppdateringar. Den nuvarande COBOL‑standarden är ISO/IEC 1989:2023, som ersätter 2014‑utgåvan med tekniska revisioner avsedda att hålla språket livskraftigt i moderna miljöer.

Hur stor del av finanssektorn fortfarande körs på COBOL? (Vad vi kan bevisa)

För att sätta COBOL:s betydelse i perspektiv måste du förstå att de flesta globala finansiella institutioner kör på legacy‑system. Rapporter visar att upp till 95 % av alla bankomatuttag i USA använder denna kod.
Kenly, varje gång du sveper ditt kreditkort finns det en 80 % chans att systemet förlitar sig på COBOL för att bearbeta. Totalt sett är COBOL ansvarigt för 85 % av globala transaktioner och används av 90 % av Fortune‑500. Dessutom utnyttjas det i 70 % av branschens kärnfinansiella logik.

Hur COBOL blev populärt och varför banker fortfarande använder det idag

COBOL förblir integrerat i bankverksamhet på grund av sin beprövade pålitlighet i att säkert hantera biljoner av dagliga transaktioner. Dessa system är stridstestade. Dessutom kan de skalas och erbjuder oöverträffad drifttid.
Dessutom har COBOL optimerats för att fungera smidigt inom dagens legacy‑system. Denna optimering inkluderar förbättrad syntax, dataverifiering och stark säkerhet. Vidare har det anpassats för att fungera med dagens stordatorer.

Varför modernisering av COBOL är svårt: kostnad, risk och efterlevnad

Precis som med alla system som du har förlitat dig på i årtionden är en uppgradering mycket mer än att byta ut några kodrader. Det skulle kräva en fullständig omarbetning av hela de finansiella datasystemen samtidigt som bakåtkompatibilitet bevaras.
Det finns också tekniska risker förknippade med att använda ett nytt system för första gången. Eventuella tekniska problem kan leda till stora finansiella avbrott och marknadsvolatilitet. Därför måste uppgraderingar vara gradvisa och testade.

Det är ingen enkel portering

De enorma kostnaderna för att migrera hela det finansiella systemet till en ny plattform skulle vara häpnadsväckande. Tidigare har försök att uppgradera COBOL‑system till modernare språk som Python eller Java krävt att utvecklaren skrev miljarder kodrader och har resulterat i kortsiktiga risker som övervägt de långsiktiga fördelarna.

Dataförlust eller korruption

En annan viktig aspekt av en migration är att dessa finansiella data inte får korruptas. Dessutom finns kompatibilitetsproblem, som vad man ska göra om viss data inte kan porteras till nya system. Dessa operativa faror, i kombination med brist på COBOL‑utvecklare, har gjort att många institutioner behåller sina 60‑åriga system.

Brist på programmerare

COBOL är ett gammalt programmeringsspråk, och dess programmerare blir också äldre, med en genomsnittlig ålder på 58 år. Denna demografiska grupp befinner sig precis vid pensionsåldern, vilket innebär att antalet COBOL‑programmerare snart kommer att drabbas av en kraftig nedgång under de kommande åren.
Dessutom har det blivit allt svårare att hitta skolor som undervisar i COBOL‑programmering. Detta scenario lämnar företag att klara sig själva eller överväga att göra den stora uppgraderingen under de kommande åren.

Har vissa banker redan ersatt det?

Inte alla finansiella institutioner har tagit en passiv hållning till COBOL‑programmeringsproblemen. Det finns några sällsynta exempel på banker och institutioner som har flyttat sina verksamheter till nya protokoll med varierande framgång.

Bank of China

Bank of China tog ett gradvis tillvägagångssätt för sin COBOL‑uppgradering. De började med integrationen av API‑lager som förbättrade systemets kärnoperationer. Detta tillvägagångssätt var smidigare än tidigare eftersom det inte förändrade kärnoperationerna eller krävde massiva omstruktureringar.

Global Investment Bank Case

Global Investment Bank Case lyckades uppgradera från COBOL till ett moderniserat Linux‑kluster och Oracle RAC‑databas. Detta drag sparade företaget över 125 M$ per år och förbättrade drifttiden till 99 %. I detta fall återvann företaget sina kostnader på 14 månader.

DBS

DBS‑implementeringen är ett annat exempel värt att diskutera. Denna bank migrerade sina operationer till en hybrid moln‑stordator som möjliggjorde bättre global åtkomst till dess verksamhet och tjänster. Denna förbättring ersatte inte helt COBOL utan uppgraderade det med digitala tjänster.

Varför IBM-aktiens pris föll: Anthropics påstående om COBOL‑modernisering

Det är viktigt att notera att IBM har haft decennier av intäkter från användningen av COBOL. Kanske är det därför IBM‑investerare reagerade så starkt på nyheten om att ett nytt COBOL‑AI‑programmeringssystem lanseras. Specifikt kommer Anthropics Cloud Code att stödja flera nyckelfunktioner.

Vad Anthropics Claude Code säger att det kan göra för COBOL

Enligt företagets dokumentation kommer denna algoritm att stödja full automatisering, analys och dokumentation. Dessutom kommer den att erbjuda komplett stöd för att konvertera COBOL‑databaser till moderna språk som Python.

AI‑drivet COBOL‑konverteringsverktyg

Faktumet att detta verktyg specifikt designades för att omkoda databaser till moderna alternativ är ett tecken på att slutet närmar sig för COBOL. Enligt Anthropic fungerar systemet genom att först skanna hela COBOL‑koden.
Detta steg används för att kartlägga beroenden, dataflöden, relationer och exekveringsvägar för de använda systemen. Det utnyttjar också sub‑agenter som körs parallellt för att förbättra prestanda. Enligt Anthropic är systemet konfigurerat för att konvertera COBOL‑logik till idiomatisk Java med designmönster.

IBMs motattack: watsonx Code Assistant för Z

Medan Anthropics Claude Code tog rubrikerna har IBM lanserat sin egen generativa AI‑lösning, Watsonx Code Assistant för Z, designad för att modernisera de stordatorer som de byggde. Till skillnad från generella AI‑system är watsonx specifikt byggt för IBM Z‑arkitekturen och fokuserar på en ”högt styrd” övergång.

• Syntax vs. System: IBM hävdar att medan Claude kan översätta syntax, förstår Watsonx det underliggande z/OS‑ekosystemet, inklusive transaktionsbearbetningsmonitorer (CICS) och hierarkiska databaser (IMS) som är osynliga för externa verktyg.
• Inkrementell refaktorering: Verktyget låter utvecklare selektivt refaktorera COBOL till högkvalitativ Java samtidigt som ”semantisk ekvivalens” bibehålls. Detta innebär att den nya koden garanterat producerar exakt samma finansiella resultat som den 40‑åriga logik den ersatte.
• Den ”agentiska” förskjutningen: I början av 2026 uppdaterade IBM sviten med agentiska arbetsflöden som proaktivt kartlägger beroenden över miljontals kodrader, vilket minskar ”upptäcktsfasen” i moderniseringsprojekt med upp till 90 %.

Testflaskhalsen: Bevisa ekvivalens i produktionssystem

Kanske den viktigaste funktionen i det nya ekosystemet är testmiljön. Detta alternativ låter institutioner testa sin nya databaskod innan den delas med deras kunder. Denna omfattande testsvit gör det möjligt för företag att garantera full interoperabilitet och funktionalitet, vilket undviker potentiellt pinsamma lanseringar.

Var IBM tjänar pengar på legacy‑system (och var det inte gör det)

Införandet av COBOL hjälpte IBM att behålla sin dominans inom den finansiella datasektorn. Detta programmeringsspråk förblir branschstandard och är en av företagets mest pålitliga intäktsströmmar.

Är slutet på COBOL nära?

Nyheterna om AI‑systemet slog IBM‑investerare som en ton tegel. IBM‑aktier föll cirka 13,2 % den 23 februari 2026, deras brantaste procentuella nedgång på en dag sedan 18 oktober 2000, efter att investerare reagerade på påståenden om att AI‑verktyg kunde påskynda moderniseringen av COBOL. Marknadsreaktionen var tydlig – det finns stark efterfrågan på ett bättre alternativ till COBOL, och nu när det har blivit prisvärt kommer de flesta företag att göra bytet.

Dessutom kan systemet utföra dessa uppgifter för en bråkdel av kostnaden för traditionella COBOL‑utvecklare, som kan kosta från 500 $ per dag och uppåt. Dessa lägre kostnader och effektivitet kommer att urholka många av de tjänster som COBOL erbjuder och minska möjligheterna för nya företag som vill komma in på marknaden.

Detta byte skulle utestänga IBM från en bransch som de dominerat i över ett halvt sekel. Det är dock viktigt att notera att många anser att detta kan vara en överreaktion, eftersom det fortfarande finns många inneboende kostnader och risker som migration innebär, oavsett förbättrade kodporteringar.

Tidslinjekontroll: Varför migration fortfarande kan ta 5–10 år

Trots de plötsliga marknadsrörelserna är de flesta analytiker överens om att investerarnas reflexmässiga reaktion är något överdriven. Användningen av COBOL är så utbredd och de system den styr så viktiga för samhällens kärnaspekter att varje migration till ett nytt system utan tvekan kommer att genomföras långsamt.
Mängden testning som krävs för att slutföra en migration över hela sektorn kommer också att ta tid. Därför kan det, även med mer kapabla alternativ och ett AI‑drivet konverteringsverktyg, ta nästan ett decennium innan verkliga förändringar genomförs.

Innovativa företag inom databassektorn

Marknadsundersökningar uppskattar den globala databasmärket till cirka 171 M$ år 2026, med fortsatt tillväxt förväntad under de kommande åren när AI‑arbetsbelastningar ökar kraven på datainfrastruktur. Branschens framgång kan spåras till några få topprankade företag som kontinuerligt investerar i FoU, såsom Oracle (ORCL ) och Microsoft SQL Server (MSFT ).

IBM

IBMs historia började för över 100 år sedan år 1911. Det var då företaget lanserades som Computing-Tabulating-Recording Company (CTR). Det grundades av den välkända investeraren Charles Ranlett Flint med målet att driva den framväxande teknologin framåt.
1924 bytte företaget namn till IBM (International Business Machines). Detta nya namn var en del av en bredare övergång mot affärsdatorer under ledning av Thomas J. Watson Sr. År 1951 hade företaget lyckats lansera den första vetenskapliga datorn.

IBM dominerade datorsektorn i årtionden. Det började bara förlora sin dominans när datorer övergick från stora rumsliga enheter till mindre alternativ. IBM var starkt investerat och ledde marknaden med dessa större enheter, så det fanns lite ekonomisk incitament att förändra sin modell.

Idag är IBM bara ett sken av sin forna glans. Företaget anses dock fortfarande vara en innovativ kraft på marknaden av investerare och har en stark närvaro inom finans- och myndighetssektorn där legacy‑system fortfarande råder.

De som söker ett datort företag med en rik historia som sträcker sig över ett sekel bör göra mer research om IBM‑aktier. Företaget har nyligen expanderat till AI, blockchain och kvantdatorer, vilket signalerar framtida innovationer på marknaden.

Senaste IBM (IBM) aktienyheter och utveckling

Vad är COBOL och varför panikslagar IBM‑investerare | Slutsats

Det är lätt att förstå varför IBM potentiellt kan förlora viss finansiering i framtiden på grund av detta AI‑system. I åratal har COBOL‑programmering förblivit begränsad till en exklusiv och åldrande klass av programmerare som tar premiumpriser för sina tjänster. Nu kommer alla företag att ha möjlighet att modernisera dessa system på ett prisvärt sätt.

Läs om andra viktiga marknadsnyheter här.