Tankeledare
När någon tillgång blir ett digitalt & oföränderligt bevis på ägande – Thought Leaders

Redaktörens notering: Detta åsiktsinlägg publicerades ursprungligen 2019. Det regulatoriska landskapet har sedan dess förändrats avsevärt, särskilt med införandet av MiCA i Europa och den utvecklande SEC‑vägledningen i USA.
Reglering
Den regulatoriska granskningen har förvandlats till en permanent verklighet inom kryptoområdet. Detta blev tydligt redan i början av 2018. Regulatorer från alla hörn av världen försöker passa in kryptofenomenet i någon form av regler eller ramverk. Den huvudsakliga frågan är dock att klargöra vad kryptotillgångar är? Och om kryptotillgångar är värdepapper? Om de är det måste tillämplig lag tillämpas.
I USA har Securities and Exchange Commission (SEC) meddelat att alla kryptotillgångar är investeringskontrakt eller – värdepapper. Detta korrigerades senare till att alla, förutom Bitcoin och Ethereum (i dess nuvarande stadium), ska betraktas som värdepapper.
Verkligheten är att det amerikanska rättssystemet i stor utsträckning fortfarande förlitar sig på den 86 år gamla Securities Act, med undantag som möjliggjordes genom antagandet av JOBS Act 2012. Inom denna ändring finns även utrymme för att utfärda säkerhetstoken. Små emissioner på upp till 1 miljon USD kan genomföras som crowdfunding-projekt. Större affärer kan göras som privata placeringar eller offentliga erbjudanden begränsade till ackrediterade (professionella eller förmögna) investerare. I båda fallen är registrering av den utfärdade säkerheten obligatorisk. Det är sannolikt att Securities Act kan genomgå en omfattande omarbetning för att exkludera de flesta kryptovalutor från den federala värdepapperslagens tillämpningsområde. Under tiden identifierar den senaste diskussionen riktlinjer för hur man bedömer om den offentligt erbjudna eller sålda digitala tillgången är ett investeringskontrakt och därmed ett värdepapper.
I Europa har Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) å andra sidan föreslagit att utvidga EU:s reviderade direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID II) för att inkludera kryptoprodukter såsom initiala myntutbud med värdepappersfunktioner bland överlåtbara värdepapper eller andra typer av finansiella instrument. Europeiska prospektregler kommer att gälla fullt ut från den 21 juli 2019 och ersätta det nuvarande direktivet. Enligt förordningen kan varje EU-medlemsstat sätta sin egen gräns mellan 1 och 8 miljoner EUR när kravet på obligatoriskt prospekt gäller.
På gränsen till Brexit publicerade Storbritanniens Financial Conduct Authority (FCA) ett omfattande samrådsdokument om klassificering och reglering av kryptotillgångar. Dokumentet syftar till att ge regulatorisk klarhet för företag och konsumenter när vissa aktiviteter kring ”krypto‑tillgångar” eller själva token faller inom FCA:s regulatoriska område. FCA påminner om att brott mot tillståndsregimen är ett brott som kan leda till högst två års fängelse eller en obegränsad böter, eller båda. Efter samrådsperioden avser FCA att publicera det slutgiltiga policydokumentet om kryptotillgångar senast sommaren 2019.
Andra banbrytande jurisdiktioner, såsom Schweiz, Malta, Estland, Litauen och Liechtenstein, har granskat typerna av kryptotillgångar och föreslagit en klassificering av dem.
Alla ovan nämnda jurisdiktioner erbjuder mer eller mindre liknande klassificering av token. De delar i huvudsak in dem i tre eller fyra typer. Det är bara en fråga om inte så avlägsen framtid innan varje nationell regulatorisk myndighet tvingas ge ut sina åsikter eller riktlinjer i ämnet.
Tokenisering – digitalt och oföränderligt bevis på ägande
Uppgången och nedgången av ICO‑entusiasm har lett till att ett fast prejudikat har etablerats för efterfrågan på tokenisering. Det har också gett ett exempel på hur framtiden för värdepapper sannolikt kommer att se ut. Det kommer alltid att finnas en lag som reglerar emission av värdepapper. Men det kommer också att finnas en decentraliserad återgivning av de emitterade värdepapperna på blockkedjan. Med transparent protokollimplementering bör alla kunna komma åt smarta kontraktspecifikationer och bedöma det övergripande marknadsintresset.
IEO eller initial exchange offering verkade åtgärda några av de mest bristfälliga aspekterna av en typisk ICO, såsom pålitlighet, förvaring, granskning, transaktionshastighet, kostnad och försäljningskanaler. Men det återstår att se om det visar sig vara den mest lämpliga metoden för utfärdande av nyttjandetoken. Trots allt bidrar tokenisering till en sund konkurrens bland emittenter och emissionsplattformar.
En notering på en traditionell börs kan inte tillämpas på tokeniserade värdepapper. Traditionella börser saknar förståelse för den underliggande teknologin och regulatorisk klarering. Detta är anledningen till att det finns många nya tekniskt avancerade initiativ som försöker skapa ett reglerat utrymme för notering av säkerhetstoken och sekundärmarknad.
För ett företag med liten kapitalbas kan en KYC/AML‑kompatibel STO‑kampanj betraktas som ett alternativt sätt att få tillgång till finansiering. Att tokenisera företag genom att erbjuda aktietoken, intäktsdelning eller att samla in kapital med skuldtoken kan bli en oundviklig del av ett företags finansieringslivscykel. En säkerhetstoken‑offering kan motsvara en initial eller efterföljande aktie‑ eller skulduppgång i form av en digital token.
När en tillgång blir ett digitalt och oföränderligt bevis på ägande för en global gemenskap, har vi skapat en demokratisk tillgång för alla att delta i den globala ekonomins tillväxt. Idag har inte alla länder harmoniserade värdepapperslagar. Men vi är väl på väg att sänka inträdesbarriärerna för både investerare och emittenter.
Om författaren
Liza Aizupiete, verkställande direktör för Fintelum, som betjänar kryptobranschen genom att genomföra en tekniskt sund och KYC/AML‑kompatibel token‑försäljningsprocess, samkustodianskap av kryptofonder, överföringsbyrå, sekundär token‑OTC‑desk och företagsåtgärder.
Tidigare var Liza grundare och verkställande direktör för kryptobörsen Globitex, samt generaldirektör för den litauiska e‑penninginstitutionen NexPay UAB. Som lettisk infödd har Liza examen från Genève universitet i Schweiz med huvudämne filosofi. Liza har erfarenhet av den finansiella sektorn, inklusive handel, fond- och portföljförvaltning. Sedan 2012 har hon blivit passionerad för Bitcoin och senare den bredare kryptobranschen, som förespråkare för ett decentraliserat och sunt monetärt system.
Om Fintelum
Fintelum är en omfattande ICO/STO‑token‑lanseringsplattform för företag som vill tokenisera sina tillgångar i form av nyttjandetoken, aktietoken, skuldtoken och andra tillgångs‑ eller intäktsdelningstoken. Fintelums tjänsteportfölj omfattar en reglerad KYC‑investerar‑onboarding och kontinuerlig efterlevnad av EU:s AML‑lagar. Token‑försäljningsprocessen kan följas via en skräddarsydd instrumentpanel. Backoffice‑systemet möjliggör datatillgång och hantering samt rapportering på begäran. Dessutom, för att minska riskerna i token‑försäljningsprocessen, fungerar Fintelum som en kryptovaluta‑samkustodian. Systemet innehåller integrerade multi‑signatur‑kalla/varma plånböcker. För att betjäna säkerhetstoken‑industrin agerar Fintelum som en överföringsagent och säkerställer säkerhetstoken‑ägande bland vitlistade investerare. Fintelum kan även tillhandahålla sekundära token‑OTC‑börsdeskfunktioner, med pågående företagsåtgärdstjänster såsom röstning, utdelningar och meddelanden.
Learn more at https://www.fintelum.com
Detta är del 5 av en serie med 5 delar.












