Krypto, fiat och tillgångar är nu strategiska rivaler

När man diskuterar investeringar i specifika tillgångsklasser, vare sig det är fastigheter, aktier eller krypto, är det viktigt att inte betrakta dem isolerat. Detta beror på att de alla konkurrerar med varandra om samma begränsade kapitalpool och uppmärksamhet från den investerande allmänheten.

Som sådan bör olika finansiella marknader ses som det komplexa resultatet av interaktionerna mellan många faktorer som påverkar inte bara specifika tillgångsklasser, utan även samspelet mellan dessa tillgångsklasser.

Spelteori är en gren av tillämpad matematik som kan hjälpa till att förklara bättre hur detta fungerar. Den analyserar situationer där parter, kallade spelare, fattar beslut som är ömsesidigt beroende, vilket får varje spelare att överväga den andra spelarens möjliga beslut, eller strategier, när de formulerar sin egen strategi.

I ett nypublicerat vetenskapligt papper¹ använder två forskare vid Universitetet i Stavanger (Norge) spelteori för att modellera kryptovalutors påverkan på finansiell strategi. Deras modell täckte handlingar, strategier och samspelet mellan hushåll, regeringar, centralbanker, företag, CeFi (Centraliserad Finans) och DeFi (Decentraliserad Finans).

De publicerade sina fynd i tidskriften International Review of Financial Analysis, under titeln “A game-theoretic model of cryptocurrencies, fiat currencies and assets”.

Använda spelteori för krypto & makroekonomi

Även om den är tillämplig på spel som schack, är de viktigaste tillämpningarna av spelteori inom politik och ekonomi. Spelteori har använts för att modellera och forma centralbanks politik, allmänhetens förväntningar om inflation, internationella handelskonflikter och många andra tillämpningar.

Ett nyckelkoncept här är ”nytta”, som tilldelar ett tal till varje spelares alternativ för att förmedla deras relativa attraktivitet. Att maximera någons förväntade nytta bestämmer automatiskt en spelares mest föredragna alternativ.

Det bör noteras att nytta inte är detsamma som maximala vinster. Till exempel kan det ibland anses optimalt för en spelare att säkerställa någon vinst, även om det innebär att lämna pengar på bordet.

I sina mest avancerade former introducerar spelteori även mer komplexa element, såsom informationsasymmetri (vissa aktörer vet mer än andra), effekten av tidigare beteenden på framtida förväntningar, och förståelsen att flera Nash-jämvikter (ett utfall i ett icke‑kooperativt spel för två eller fler spelare där ingen spelares förväntade resultat kan förbättras genom att ändra sin egen strategi) kan existera samtidigt.

Modellen som användes i denna studie implementerades som ett femspelar‑”spel”, som representerar respektive:

• Hushåll, som väljer konsumtion, arbete, lån och tillgångsallokering.
• Regeringar, som väljer skatter och påföljder.
• Centralbanker, som väljer fiat-räntor och penningutgivning eller återtagande.
• Privata företag, som väljer löner och produktionsförhållanden.
• CeFi- och DeFi-bank, som väljer lånevillkor på fiat- och kryptomarknader.

Idén är att de nettoavkastningar som kommer från fiat, krypto och andra tillgångar härrör från oberoende val kring alla dessa faktorer.

“Läsare kan därför förstå hela modellen som en utökad version av en enklare mekanism: policyförändringar förändrar låneincitament, lån förändrar inflation och balansräkningsförhållanden, och dessa skift återkopplar till portföljval och institutionella avkastningar.”

Bygga en kryptomakroekonomisk spelteori

Sätta upp scenen

Modellen skiljer traditionella tillgångar (t.ex. fiatvalutor, obligationer, aktier) från kryptovalutor.

Traditionella tillgångar, såsom fiatvalutor (inklusive CBDC:er), utfärdas och kontrolleras centralt, är föremål för tryckning/återtagning av centralbanker, inflationsjusteringar och full beskattning/påföljder.

Kryptovalutor, däremot, är decentraliserade, med fast eller algoritmiskt begränsad tillgång (t.ex. Bitcoins tak), vilket möjliggör nya användningsområden bortom traditionella valutor:

• Programmerbara smarta kontrakt för automatiskt utlåning i DeFi.
• Tokenisering av verkliga tillgångar (t.ex. tillgångar som NFT:er som en separat klass).
• Gränslösa peer‑to‑peer‑överföringar minskar transaktionskostnader.

Detta gör både modellen och verkliga kryptovalutor motståndskraftiga mot central manipulation. I denna modell driver kryptons innovation DeFi‑nyttogevinster (inklusive anonymitet för vissa tillgångar), men volatilitet kan avskräcka traditionell adoption för ”normala” transaktioner.

Dock, för att hålla modellen tillräckligt enkel och stabil, infördes inga beteendebiaser (irrationell handling ur ett ekonomiskt perspektiv), och ekonomiska chocker eller volatilitetstoppar inkluderades inte.

I denna modell påverkar inflation, policy‑trovärdighet, förväntad avkastning, volatilitet, beskattning, adoption och förtroende allt beteende kring finansiella tillgångar samt framtida avkastning för kryptovalutor och traditionella tillgångsklasser. För att fånga detta samspel spårade forskarna 11 distinkta tillgångsklasser, kategoriserade efter deras ekonomiska funktion:

Dessa 11 tillgångar och beteendet + interaktionerna mellan de 5 typerna av ”spelare” modellerades i 26 härledda ekvationer, som omfattar nyttofunktioner, begränsningar, inflationsdefinitioner och jämviktsvillkor.

Modellkalibrering med olika länder

Författarna kalibrerade sin modell till USA och Nigeria för att relatera resultaten till igenkännliga institutionella och makroekonomiska miljöer. Till exempel är några av förändringarna:

• USA modelleras som mer konsumtionsdrivet.
• Nigerias modell modifierades för att matcha dess högre inflationsmål.
• Transaktionskostnadsparametern sänktes för USA för att återspegla mer effektiva digitala bank- och kryptobörsvillkor och höjdes för Nigeria för att återspegla den informella ekonomin, svagare infrastruktur och högre transaktionsfriktioner.

Samma kalibrering kan göras för många fler länder och affärsmiljöer. Denna metod låter också modellens ekvationer visa vad som skulle hända om vissa parametrar förändras — till exempel om nya kryptoregler antas, om inflationen stiger, etc.

Vad kan spelteorimodellen berätta om krypto?

Vad visade modellen?

När modellen kördes kom forskarna fram till 12 olika ”formella propositioner” om hur krypto påverkas av lån, inflation, portföljsubstitution, löner och nytta som svar på förändringar i nyckelparametrar för hushåll, penningpolitik och strukturella faktorer. För att göra dessa fynd lättare att ta till sig kan de organiseras efter deras grundläggande finansiella dynamik:

Dynamik för lån, räntor & DeFi‑nytta

• Proposition 1: En ökning av attraktiviteten för fiatlån kan öka fiatlån. I kontrast visar kryptolån och DeFi‑banknytta initial tillväxt följt av kontraktion.
• Proposition 2: Högre upplevda lånekostnader i både fiat och kryptovalutor kan ändå öka fiatlån när den inducerade inflationsfördelen överväger den direkta lånekostnaden.
• Proposition 3: Fiat‑uttag kan minska fiatlån och CeFi‑banknytta, samtidigt som decentraliserad finans blir relativt mer attraktiv.
• Proposition 4: Högre policy‑räntor kan öka både fiat‑ och kryptolån i ett sammanhang med höga inflationsförväntningar.
• Proposition 5: Kryptoinflation kan orsaka en portföljomallokering som ökar kryptolån och DeFi‑banknytta.
• Proposition 10: Fiat‑penningtryckning tränger asymmetriskt ut kryptolån, eftersom centralbankens fiat‑penningtryckning ökar fiatlån, inflation och centralfinansnytta.

Dynamik för löner, arbetskraft & marknadsstruktur

• Proposition 6: Löneallokering till konsumtion ökar med nyttan av att hålla fiatvaluta.
• Proposition 7: Större lönekurva (större lönereduktion vid hög arbetslöshet) förändrar fiat‑krypto‑lånemixen på sätt som gynnar decentraliserad finans.
• Proposition 8: En större befolkning stärker regeringens nytta, eftersom fler hushåll utökar skattebasen och inducerar kompensatoriska lån och portföljjusteringar.
• Proposition 9: Högre sysselsättningsnivåer kan minska nominella löner, men förbättrar både hushålls‑ och företagsvälfärd.
• Proposition 11: Fler företag höjer hushållslöner och konsumtion, samt minskar lån och inflation.
• Proposition 12: Högre löner komprimerar lån och inflation samtidigt som de skadar företag.

Policyrekommendationer

Tillsammans målar dessa propositioner en komplex bild av interaktionen mellan krypto & DeFi och resten av det ekonomiska systemet. Detta ledde författarna till att göra några rekommendationer:

Den första är en varning om att konventionella penningverktyg kanske inte fungerar i hybrid‑fiat‑kryptovalutasystem på samma sätt som i rena fiat‑ekonomier. Till exempel kommer ett sådant hybrid‑system att reagera olika på stramare fiat‑förhållanden — i vissa förhållanden stärker det traditionell finans, i andra gör det motsatsen.

En direkt konsekvens är att skattepolitik och efterlevnad bör samordnas med finansiell reglering.

“Detta pekar mot en balanserad skattedesign, proportionerliga påföljder, förbättrade rapporteringsstandarder och bättre institutionell samordning mellan skattemyndigheter, finansiella tillsynsorgan och centralbanker. Alltför hård efterlevnad i ett marknadssegment kanske inte eliminerar risken, utan bara flyttar den.”

En tredje rekommendation är att CBDC:er (Central Bank Digital Currencies) bör prioritera betalningseffektivitet, låga transaktionskostnader, interoperabilitet och juridisk tydlighet.

På samma sätt bör finansiell reglering sikta på motståndskraft, inte bara undertryckning. En policy som är fientlig mot kryptovalutor och minskar decentraliserad finans genom stramare fiat‑förhållanden kan misslyckas eller till och med slå tillbaka.

“En välutformad CBDC kan därför förbättra finansiell inkludering och transaktionseffektivitet samtidigt som den begränsar destabiliserande skiften mellan centraliserad och decentraliserad finans.”

Slutligen kan lönekomprimering eller inkomstosäkerhet driva hushåll mot större beroende av både fiat‑ och kryptolån. Policys som stabiliserar hushållsinkomster kan därför stödja både välfärd och makro‑finansiell motståndskraft.

Landets kontext spelar också roll, där högre inflation och ett starkare informellt finanssystem har en enorm inverkan på användningen av fiat och kryptovalutor.

Sammanfattningsvis visar denna spelteoretiska makroekonomiska modell att centralbanker och beslutsfattare måste uppdatera sina matematiska och mentala modeller för kryptovalutors existens. Vad som fungerade tidigare kan ge helt motsatta resultat nu när en ny parallell och radikalt annorlunda typ av valuta existerar och är tillgänglig för allmänheten.

“Den centrala policyutmaningen i hybrid‑fiat‑kryptovalutaekonomier är därför att hantera substitution, spillover‑effekter och incitament över marknader snarare än att reglera varje marknad isolerat.”