ECB lämnar styrräntorna oförändrade medan energipriserna fortsätter att stiga

Europeiska centralbankens råd beslutade den 29 oktober 2026 att lämna ECB:s tre styrräntor oförändrade: inlåningsräntan på 2,50 procent, räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 2,65 procent och utlåningsräntan på 2,90 procent, enligt ECB:s uttalande om penningpolitiska beslut. ECB-rådet uppgav att det har åtagit sig att utforma penningpolitiken så att inflationen stabiliseras vid målet på 2 procent på medellång sikt.

Beslutet fattades den andra dagen av ECB-rådets penningpolitiska möte i Frankfurt. I ECB:s publicerade möteskalender anges den 29 oktober 2026 som mötets andra dag, följd av en presskonferens. I beslutsuttalandet stod det att ECB:s ordförande skulle kommentera de överväganden som låg till grund för besluten vid en presskonferens som började klockan 14.45 CET den 29 oktober 2026.

Energipriser, löner och finansieringsvillkor

ECB uppgav att energipriserna har fortsatt att stiga, vilket innebär uppåtrisker för inflationsutsikterna och nedåtrisker för tillväxtutsikterna. De fullständiga effekterna av energichocken håller fortfarande på att utvecklas, men den underliggande inflationen har hittills varit i stort sett stabil och lönerna visar i nuläget inte någon märkbar reaktion, enligt uttalandet. ECB-rådet bedömde att energichockens ökade omfattning och varaktighet, tillsammans med följderna för indirekta effekter och andrahandseffekter, sannolikt kommer att driva upp inflationen och dämpa tillväxten. Finansieringsvillkoren har stramats åt sedan ECB-rådets senaste möte, vilket enligt ECB sannolikt kommer att tynga inflationen och tillväxten.

ECB-rådet uppgav att det har goda förutsättningar att hantera den nuvarande, förhöjda osäkerheten. Rådet kommer att följa en datastyrd strategi och fatta beslut från möte till möte när det fastställer den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Räntebesluten kommer att grundas på rådets bedömning av inflationsutsikterna och riskerna kring dem, med hänsyn till inkommande ekonomiska och finansiella data, den underliggande inflationens utveckling och hur väl penningpolitiken får genomslag. ECB-rådet ”binder sig inte i förväg till en viss räntebana”, stod det i uttalandet.

När det gäller balansräkningen minskar portföljerna i programmet för köp av tillgångar och stödköpsprogrammet med anledning av pandemin i en ”kontrollerad och förutsägbar takt”, eftersom Eurosystemet inte längre återinvesterar amorteringarna från värdepapper som förfaller, enligt uttalandet.

ECB-rådet upprepade också att det är redo att anpassa alla sina instrument inom ramen för sitt mandat för att säkerställa att inflationen stabiliseras vid målet på 2 procent på medellång sikt och för att värna om att penningpolitiken får ett smidigt genomslag. Instrumentet för transmissionsskydd kan användas för att motverka omotiverade och oordnade marknadsrörelser som utgör ett allvarligt hot mot penningpolitikens genomslag i alla euroländer, stod det i uttalandet. Det gör det möjligt för ECB-rådet att fullgöra sitt mandat att upprätthålla prisstabilitet mer effektivt.

Tidigare beslut under 2026 och nästa möte

Den 23 juli 2026 lämnade ECB-rådet de tre styrräntorna oförändrade. Inlåningsräntan, räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och utlåningsräntan låg kvar på 2,25, 2,40 respektive 2,65 procent. I ECB:s uttalande i juli stod det att utsikterna för energipriserna, trots den stora volatiliteten, låg nära grundscenariot i Eurosystemets prognoser från juni och klart över nivåerna före konflikten i Mellanöstern. Där stod också att osäkerheten fortfarande var stor, att energichockens fulla inflationspåverkan ännu inte hade hunnit visa sig och att ECB-rådet noga följde chockens omfattning och varaktighet samt dess indirekta effekter och andrahandseffekter.

Den 10 september 2026 höjde ECB-rådet de tre styrräntorna med 25 baspunkter. Inlåningsräntan, räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och utlåningsräntan höjdes till 2,50, 2,65 respektive 2,90 procent, med verkan från den 16 september 2026. I ECB:s beslutsuttalande i september stod det att konflikten i Mellanöstern fortsatte att skapa ett inflationstryck och att inflationen väntades ligga klart över målet under en längre tid.

Nya prognoser från ECB:s experter publicerades i samband med septemberbeslutet. Enligt grundscenariot skulle den totala inflationen i genomsnitt uppgå till 3,0 procent 2026, 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Inflationen exklusive energi och livsmedel väntades uppgå till 2,5 procent 2026, 2,6 procent 2027 och 2,3 procent 2028. Jämfört med juni var grundprognosen för inflationen 2026 oförändrad, medan prognoserna för 2027 och 2028 reviderades upp. Grundprognosen för den ekonomiska tillväxten var 0,9 procent 2026, 1,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028. Prognoserna för både 2026 och 2027 reviderades upp, vilket enligt uttalandet främst berodde på att ekonomin i euroområdet visat större motståndskraft än väntat. I septemberuttalandet stod det att uppdaterade scenarier från ECB:s experter belyste det breda spannet av möjliga utfall för tillväxt och inflation vid olika antaganden om energichockens omfattning och varaktighet samt dess indirekta effekter och andrahandseffekter.

I ECB:s publicerade kalender anges ett möte i ECB-rådet om andra frågor än penningpolitik i Frankfurt den 25 november 2026. Nästa penningpolitiska möte är planerat till den 16–17 december 2026 i Frankfurt. Mötets andra dag, den 17 december 2026, följs av en presskonferens.