Topp 10 förnybara energiinfrastrukturaktier (oktober 2026)

Energi är liv

Energi driver ekonomin och civilisationen. Före industrialiseringen var tillgången begränsad till bland annat människors och djurs muskelkraft, ved, torv och tidiga väderkvarnar.

Fossila bränslen bidrog till industrialiseringen, först kol och senare olja och gas. De medförde samtidigt föroreningar och klimatförändringar. Det är ändliga resurser, som numera också utvinns ur skifferformationer och mycket djupa fyndigheter.

Vi står nu på tröskeln till en ny energirevolution, med övergången till förnybara källor, särskilt sol, vind, geotermisk energi och vattenkraft.

Därför bör investerare uppmärksamma denna trend och leta efter de företag som sannolikt kommer att dra nytta av den.

Topp 10 förnybara energiinfrastrukturaktier

Denna artikel ger en bred och diversifierad bild av sektorn och använder en subjektiv bedömning av teknologier, tillgångskvalitet, geografi och finansiella nyckeltal.

Aktiernas ordning efter börsvärde och företagens prognoser avser artikelns skrivtidpunkt i juni 2023.

1. NextEra Energy, Inc.

NEE Prisdiagram

NextEra är en stor energikoncern med säte i Florida. Dotterbolaget FPL verkar där, medan Energy Resources utvecklar projekt i andra delar av Nordamerika. Den angivna nettokapaciteten på 45,5 GW kom från äldre företagsuppgifter för 2018 och var ingen aktuell mätning för 2023.

Under första kvartalet 2023 tillförde Energy Resources cirka 2,02 GW förnybart och lagring till orderstocken, inte till redan driftsatt kapacitet. Aprilpresentationen räknade med 32,7–41,8 GW vind, sol, lagring och förnyelse av vindparker under 2023–2026. Programmet var inte begränsat till Florida; FPL hade en separat utbyggnad där, med stöd av solförhållanden och befolkningstillväxt.

Ledningen förväntade sig 6–8 procents årlig ökning av justerad vinst per aktie fram till 2026, utifrån prognosen för 2024. Det var ett mål, inte ett säkerställt resultat.

Källa: NextEra

FPL:s position i Florida och de bredare förnybara verksamheterna kunde gynna NextEra genom minskade amerikanska koldioxidutsläpp. Artikeln angav då en direktavkastning över två procent, vilket var en historisk uppgift som beror på aktiekursen.

2. Iberdrola, S.A.

Iberdrola var en av världens ledande producenter av förnybar el. Artikelns historiska siffror beskrev cirka 40 GW förnybar kapacitet av totalt 60,7 GW, med 52 GW som mål för 2025.

Planen för 2023–2025 omfattade investeringar på 47 miljarder euro, varav 17 miljarder i förnybart och 27 miljarder i elnät. Artikeln beskrev även planerade gröna projekt på 3,4 miljarder euro, såsom vätgas, grön metanol, industriell värme, småskalig vattenkraft och laddstationer för elfordon.

Iberdrola har sitt säte i Spanien men internationellt spridda verksamheter i Europa, Nordamerika och Brasilien. Sätet betyder inte att huvuddelen av verksamheten finns i Spanien.

Källa: Iberdrola

Policyn för aktieägarersättning angav att 65–75 procent av den nettovinst som tillfaller bolaget skulle delas ut. Det är en utdelningsandel av vinsten, inte en direktavkastning på 65–75 procent av aktiens marknadspris.

3. China Yangtze Power Co., Ltd.

China Yangtze Power förvaltade sex stora vattenkraftverk längs Yangtzes huvudfåra, med totalt 110 produktionsenheter, inte 110 dammar. Där ingår De tre ravinernas damm och andra anläggningar som hör till världens största.

Källa: China Yangtze Power

Bolaget var en världsledare inom vattenkraft, med cirka 71,8 GW installerad kapacitet efter införlivandet av de sex anläggningarna. Det innebär inte att bolaget var Kinas största elkoncern över alla tekniker.

Den bredare modergruppen China Three Gorges hade internationell verksamhet i bland annat Brasilien, Sudan, Pakistan, Malaysia och Tyskland. Denna geografiska närvaro betyder inte att varje projekt var helägt av börsnoterade China Yangtze Power.

Vattenkraft med magasin kan anpassa produktionen efter efterfrågan och ge elnätet flexibilitet. Produktionen beror dock på vatteninflöden och kan begränsas av torka, översvämningar, driftsvillkor och andra vattenbehov. Flexibiliteten tar inte bort behovet av investeringar i överföring eller annan infrastruktur.

China Yangtze Power kan intressera investerare som söker exponering mot stora vattenkraftstillgångar. Det betyder inte att investeringen har högsta möjliga säkerhet.

Utöver infrastrukturens kvalitet måste geopolitisk spänning mellan Kina och väst beaktas. Den kan påverka aktiekursen utan att förändra anläggningarnas praktiska drift.

4. Ørsted A/S

Ørsted hade genomgått en stor omställning. Enligt årsredovisningen för 2022 var 91 procent av värme- och elproduktionen förnybar. Då var målet 99 procent 2025.

Källa: Ørsted

Bolaget var med och skapade världens första havsbaserade vindpark, Vindeby, 1991, och drev 2023 Hornsea 2, en av de största havsbaserade vindparkerna.

Artikelns uppgifter beskrev för Ørsted 15,4 GW installerad förnybar kapacitet, 4,9 GW under byggnation och totalt 30,6 GW i drift och i den bredare projektportföljen. Alla kategorierna ska inte räknas som redan driftsatt kapacitet.

En stor del av Ørsteds portfölj var havsbaserad vindkraft. Verksamheten på land omfattade vind och sol, medan planerad tillväxt särskilt inriktades på havsvind. Installerad effekt måste skiljas från faktiskt producerad energi.

Den internationella vindportföljen omfattade Danmark, Storbritannien, Tyskland, USA och Taiwan. Vietnam gällde planerad utveckling, inte redan fungerande parker. Bygget av FlagshipONE i Sverige började i maj 2023, med dåvarande mål om 50 000 ton e-metanol per år från 2025. Bolaget undersökte också grön vätgas.

Pionjärrollen inom havsvind och den geografiska spridningen gav investerare via Ørsted tillgång till flera vindmarknader. Havsprojekten var viktiga för den framtida utvecklingen.

5. Companhia Paranaense de Energia – COPEL

Copel är en stor brasiliansk energikoncern. Företagspresentationen som artikeln länkar till angav för 2023 en kapacitet på 6 967 MW: 77 procent vattenkraft, 17 procent vind och sex procent termisk kraft. Till de största vattenkraftverken hör Foz do Areia, Segredo och Salto Caxias i Paraná. Äldre 5,6 GW och påståendet att bara tre dammar gav 95 procent av den totala produktionen stämmer inte med presentationen.

Bolaget planerade att lägga till 2 GW förnybar kapacitet till 2030 genom vattenkraft och vindparker. Det hade också stora verksamheter inom eldistribution och överföring.

Källa: Copel

Copel hade en stark ställning i reglerad regional eldistribution, men det betyder inget monopol på all elproduktion. I den större regionen ligger också Brasiliens och Paraguays gemensamma Itaipu med 14 GW. Namnet är inte Itapúa; efter att kinesiska Baihetan med 16 GW färdigställts var Itaipu inte längre världens näst största efter installerad effekt.

I juni 2023 kontrollerade delstaten Paraná Copel genom majoriteten av de röstberättigade stamaktierna. Det är inte samma sak som majoritet av hela aktiekapitalet. Beskrivningen gäller dåvarande ägarstruktur.

Det offentliga ägandet kunde påverka utdelningspolitiken och känsligheten för politiska beslut. Artikeln kopplade risken till valet av Lula och stormningen och förstörelsen av regeringsbyggnader i Brasília den 8 januari 2023.

Enligt artikelns bedömning påverkade politisk osäkerhet investeringsklimatet och värderingen av företag med offentligt ägande, såsom Copel och Petrobras.

Copel presenterades främst som en utdelningsaktie med relativt hög historisk direktavkastning, för investerare som accepterade utländska politiska risker.

6. Brookfield Renewable Partners L.P.

BEP Prisdiagram

Brookfield Renewable (BEPC ) Partners (BEP ), eller BEP, är knutet till den breda kapitalförvaltningsgruppen Brookfield. Presentationen i mars 2023 angav ett ägarintresse på cirka 48 procent för Brookfield. Artikelns äldre uppgift om 625 miljarder dollar under förvaltning gällde den bredare gruppen, inte tillgångar som alla ägs av BEP.

Presentationens uppgifter från slutet av 2022 beskrev cirka 25 GW i drift och 110 GW under utveckling, inte enbart under byggnation. Artikeln angav 71,2 GW planerad tillväxt i Nordamerika, främst i USA.

De befintliga anläggningarna kombinerade vattenkraft, vind och sol. Den största planerade utbyggnaden gällde sol, tillsammans med lagring och vind. Artikeln beskrev en plan att investera 6–7 miljarder dollar i ny energiinfrastruktur under fem år.

Källa: BEP

I juni 2023 återstod att slutföra förvärvet av Westinghouse genom Brookfield Renewable, institutionella partner och Cameco. Affären väntades bli klar under året. Westinghouse levererar kärnteknik, utrustning, bränsle och tjänster, och är ursprunglig teknikleverantör till omkring halva världens reaktorflotta.

Avtalet med Cameco värderade inledningsvis Westinghouse till cirka 7,9 miljarder dollar inklusive skuld. Brookfield Renewable tillsammans med institutionella partner skulle äga 51 procent och Cameco 49 procent. Ägandet skulle främst tillföra kärnteknik, bränsle och tjänster, inte direkt ägande av alla dessa kraftverk eller enbart byggkontrakt.

Kärnkraft är inte förnybar, men en elkälla med låga koldioxidutsläpp. Den planerade investeringen visade att ledningen såg energiomställningen bredare än enbart förnybar produktion.

Presentationens historik i mars 2023 visade cirka sex procents sammansatt årlig ökning av utbetalningarna till ägarna under 2001–2023 och cirka 16 procents annualiserad totalavkastning sedan 30 november 1999. Dessa är historiska utfall, inte prognoser.

Kombinationen av vattenkraft, vind och sol, tillsammans med väntade kärnkraftstjänster, gav BEP bred exponering mot minskade utsläpp. Historisk avkastning och utbetalningar kunde locka investerare utan att ta bort risken.

7. Clearway Energy, Inc.

CWEN Prisdiagram

Artikelns historiska siffror angav för Clearway Energy (CWEN ) 8 GW effekt, varav 5,5 GW förnybart: ungefär en tredjedel sol och två tredjedelar vind. Resterande 2,5 GW var effektiva naturgaskraftverk. Tillgångarna låg främst i USA, med Nordamerika som inriktning.

Clearway-gruppens större Daggett-projekt kombinerade solkraft med planerad batterilagring på upp till 450 MW, som artikeln räknade med att ta i drift 2024. MW anger effekt, inte lagrad energi i MWh; tidsplanen var den dåvarande förväntningen.

Med både gas- och förnybara anläggningar gav Clearway exponering mot en omställning där gas används som övergångsbränsle före en större andel förnybart och kärnkraft. Relativt låga nordamerikanska gaspriser tack vare skiffergas kunde stödja detta, men gör inte gas förnybar.

Artikeln beskrev en generös utdelning och målet att öka den med 5–8 procent årligen fram till 2026. Målet var ingen garanterad avkastning.

8. Algonquin Power & Utilities Corp.

AQN Prisdiagram

Algonquin är en kanadensisk koncern med el-, vatten- och gasverksamhet. Artikelns äldre siffror hänförde omkring 80 procent till reglerad försörjningsverksamhet och 20 procent till förnybar energi, med cirka 4,1 GW. Fördelningen 72 procent el, 13 procent vatten och 15 procent gas beskriver verksamhetsmixen, inte enbart elproduktion.

Källa: Algonquin Power

Algonquins presentation vid investerardagen den 14 december 2021

Artikeln angav omkring en miljard dollar i planerade investeringar i förnybart för 2023. Det tidigare föreslagna förvärvet av Kentucky Power hade inte slutförts: avtalet avslutades i samförstånd den 17 april 2023. Andra affärer omfattade ett vattenbolag i New York, vars förvärv annonserades 2019 och genomfördes i januari 2022, ett chilenskt vatten- och avloppsbolag samt ett elbolag på Bermuda under 2020.

Artikeln hänvisade till en äldre flerårsplan till 2025 med investeringar på 9,4 miljarder dollar och 3,4 GW extra förnybar effekt. Beloppet jämfördes med nästan dubbla börsvärdet i början av 2023. Det var ingen redan genomförd investering, och planen kunde inte utan vidare betraktas som oförändrad efter att Kentucky Power-affären avbrutits.

Spridningen över el, vatten och gas gav Algonquin en annan profil än ett bolag som enbart arbetar med förnybart. Aktien kunde intressera investerare som sökte bredare exponering mot försörjningstjänster och energiomställning.

9. Enefit Green AS

Enefit är ett estniskt företag som börsnoterades 2021, med målet att bli den största förnybara energiproducenten i Baltikum och en stor producent i Polen.

Källa: Enefit

Störningar i ryska gasleveranser hade orsakat en energikris i regionen. Det ökade efterfrågan på alternativ och offentligt stöd för produktion utan bränsleförbrukning. Vindpotentialen i Baltikum gav utrymme för nya projekt.

Artikeln beskrev planen att öka effekten i Enefits portfölj från 1 053 till 1 542 MW under 2023 genom nya vindprojekt, med dåvarande mål 1 900 MW till 2026. Det gäller effekt, inte producerad energi, och förväntningar snarare än redan färdiga resultat.

Enefit presenterades för investerare som sökte tillväxt och avkastning i en region med växande förnybar produktion. Spänningar med Ryssland och Rysslands invasion av Ukraina ökade behovet av alternativa energikällor, men också prisvolatilitet och geopolitisk risk.

10. Vulcan Energy Resources Limited

Vulcan Energy Resources har australisk bolagsbas och verksamhet främst i Tyskland. Projektet i övre Rhendalen skulle kombinera geotermisk energi med utvinning av litium ur geotermisk saltlake.

I presentationen från 2023 byggde värmemålet för över en miljon människor till 2030 på utveckling av större områden och ett scenario med enbart värmeproduktion. Litium till en miljon elfordon per år kombinerade prognoser för två faser. En miljon ton undvikna CO2-utsläpp per år byggde på en livscykelmodell. Detta var inte redan uppnådd produktion; tyska fjärrvärmenät var en möjlig marknad.

Källa: Vulcan Energy

Det fanns då ännu ingen kommersiell litiumproduktion, men avsättningsavtal med Stellantis, Volkswagen, LG, Umicore och Renault. Bolagets reservoarmodell förutsåg långsamt minskande litiumhalt i saltlaken, cirka 1,6 procent per år, inte samma minskning av hela litiumresursen. Produktionsstart i slutet av 2025 var målet från 2023.

De 4,2 MW avsåg den befintliga elektriska effekten i Insheim-anläggningen. Bolaget beskrev dessutom planerad extra effekt på 33 MW el och 30 MW värme. Fas ett skulle alltså inte helt enkelt först ge 4,2 MW; energibalansen måste också ta hänsyn till litiumanläggningarnas förbrukning.

Vulcan var en mer spekulativ utvecklingsinvestering. Artikeln väntade inga stora kassaflöden före 2026, men såg potential i kombinationen av litium och geotermisk energi. Tidsplanen avser förväntningarna från 2023.

Detta kunde minska klimatavtrycket från elfordon tillverkade i EU, eftersom konventionell litiumutvinning och bearbetning ofta använder utrustning och anläggningar som åtminstone delvis drivs med fossila bränslen.