Nya ryggmärgsimplantat visar hopp för återhämtning vid SCI

Forskare vid University of Auckland och Chalmers tekniska högskola har undersökt ett tunt implantat som lägger ett elektriskt fält över en skadad ryggmärg. I en studie på råttor förbättrades bakbenens rörelseförmåga och känsligheten för beröring jämfört med kontrollgruppen. Resultatet är ett tidigt forskningssteg; implantatet har ännu inte visats fungera som behandling för människor.

Varför ryggmärgsskador är svåra att behandla

Ryggmärgen förmedlar signaler mellan hjärnan och kroppen. En skada kan påverka rörelse, känsel samt blåsans och tarmens funktion. Nervvävnaden återbildas inte på samma sätt som hud, och det finns ingen botande behandling. Även en begränsad förbättring av funktionen kan därför ha stor betydelse för den som lever med en ryggmärgsskada.

Elektrisk stimulering används och undersöks på olika sätt. Vissa metoder försöker aktivera kvarvarande nervbanor för att kringgå en skada. Den här studien prövade i stället ett lågfrekvent elektriskt fält direkt vid skadeområdet. Tidigare elektroder hade bland annat problem med korrosion och begränsad räckvidd när de placerades utanför ryggmärgens hårda hinna.

Ett tunt implantat under den hårda hjärnhinnan

Forskarna tillverkade en tunn film med elektroder belagda med sputtrad iridiumoxid, SIROF. Implantatet placerades under den hårda hinnan, på ryggmärgens yta, med elektroder på var sida om skadan. Den placeringen skulle hjälpa det elektriska fältet att nå vävnaden samtidigt som elektroderna kan ge kontrollerad stimulering.

Källa: University of Auckland

Den aktuella studien använde tvåfasiga pulser: 5 mikroampere i 250 millisekunder i ena riktningen och därefter motsvarande puls i den andra riktningen, ungefär 2 gånger per sekund. En äldre forskningsmetod växlade polaritet var 15:e minut, men det var inte upplägget i detta råttförsök. Den skillnaden är viktig när resultaten tolkas.

Vad försöket visade

Råttorna fick en skada i bröstryggen. Behandlingsgruppen stimulerades en timme om dagen, inledningsvis dagligen och sedan fem dagar i veckan, under sammanlagt tolv veckor. Försöket jämförde rörelseförmåga, känsel och vävnadsprover med råttor som inte fick stimulering.

De behandlade råttorna uppvisade bättre funktion i bakbenen och högre känslighet för beröring. Forskarna fann ingen ökad neuroinflammation i ryggmärgen till följd av stimuleringen. Däremot fann de ingen ökning av nervtrådarnas täthet kring skadan efter tolv veckor. Studien visar alltså förbättrad funktion i denna djurmodell, inte att ryggmärgen har vuxit tillbaka eller att en fullständig läkning har uppnåtts.

Elektroderna fortsatte att leda stimulering under försöket, men vissa ytor lossnade delvis när implantaten togs ut. Hållbarhet, långsiktig säkerhet och förklaringen till funktionsförbättringen behöver därför undersökas vidare. Forskarna har inte visat att systemet är klart för kliniskt bruk eller fastställt en tidsplan för behandling av patienter.

Forskarna och möjlig användning

Arbetet leddes av bland andra Bruce Harland, Lukas Matter, Maria Asplund och Darren Svirskis. Nästa steg är att pröva hur implantatet och stimuleringsmönstret kan förbättras och om resultaten håller i ytterligare studier. En möjlig framtida användning är rehabilitering efter ryggmärgsskada, men en effekt hos människor måste först visas i kliniska prövningar.

Investeringsperspektiv

Medicinteknik för neurologiska sjukdomar är ett forskningsområde med betydande utvecklings- och godkännanderisk. Tiziana Life Sciences, som nämns i den ursprungliga artikeln, utvecklar andra neurologiska behandlingar och deltog inte i denna implantatstudie. Bolagets aktie är därför inte ett direkt sätt att investera i just denna teknik.

Tiziana Life Sciences (TLSA) (TLSA )

Senaste nytt om Tiziana Life Sciences

Referens: Harland, B., Matter, L., Lopez, S. m.fl. ”Daily electric field treatment improves functional outcomes after thoracic contusion spinal cord injury in rats”, Nature Communications 16, 5372 (2025). doi:10.1038/s41467-025-60332-0.