Rankningar
Topp 5 avancerade teknologier som används vid Olympiska spelen
Lägg till Securities.io bland dina föredragna källor på Google
Vinter-OS 2026 är officiellt i gång i Milano Cortina i Italien, två år efter sommarspelen i Paris i Frankrike.
Fler än 200 lag deltar i sammanlagt över 400 tävlingar under sommar- och vinterspelen. Tillsammans utgör de moderna olympiska spelen världens största och mest komplexa idrottsevenemang, som vart fjärde år samlar tusentals idrottare och miljarder tittare.
OS handlar dock inte bara om att arrangera tävlingar. Allt från domararbete, sändningar och logistik till idrottarnas säkerhet och publikens delaktighet måste fungera smidigt och tillförlitligt i denna enorma skala.
Historiskt har OS drivit på både tekniska framsteg och användningen av ny teknik. Målfotokameror, elektronisk tidtagning och globala satellitsändningar är exempel på avancerad teknik som antingen introducerats eller etablerats som standard genom de olympiska spelen.
Under 2000-talet har digitaliseringen förändrat samhället genom AI, automation och uppslukande medier. Samtidigt har OS blivit en plats där mogen teknik, färdig för praktisk drift, prövas i verkliga situationer.
Från AI-stödd bedömning och övervakning av idrottare till avancerade sändningar, smart utrustning och realtidssystem påverkar tekniken nu rättvisa, regelefterlevnad, prestation, säkerhet, driftseffektivitet och publikupplevelse.
Här följer några framträdande tekniker som används vid OS och som ligger till grund för hur elitidrott bedöms, sänds och upplevs i dag.
| Teknik | Huvudsaklig användning | Teknisk funktion | Område som påverkas |
|---|---|---|---|
| Digitala tvillingar | Arenaplanering | AI och 3D-modellering | Drift och säkerhet |
| Biometrisk mätning | Sändningar | Kontaktlös mätning av vitalparametrar | Publikupplevelse |
| Datorseende (JSS) | Domarbedömning | Spårning av rörelser i 3D | Rättvisa och noggrannhet |
| FPV-drönare | Direktsändning | 4K-filmning i hög hastighet | Uppslukande tittarupplevelse |
| Smarta startblock | Tävlingsstart | Trycksensorer | Idrottarnas prestationer |
1. AI-drivna digitala tvillingar
En digital tvilling är en virtuell representation av ett fysiskt system, exempelvis en arena, infrastruktur eller ett arbetsflöde. Den återskapar systemets beteende med hjälp av realtidsdata och erbjuder nya sätt att använda AI för högre produktivitet och bättre samarbete.
De virtuella 3D-kopiorna matar in data från kameror, IoT-enheter och miljösensorer i simuleringsplattformar. Där modelleras publikflöden, energianvändning och nödsituationer så att säkerhets- och tillgänglighetsproblem kan hanteras innan de uppstår i verkligheten.
Före spelen används de också för att simulera toppbelastningar och utrymningar. Det förbättrar säkerhet och logistik, minskar driftskostnader och optimerar resursanvändningen. Arrangörerna får därmed möjlighet att förbereda sig för olika eventualiteter.
Paris 2024 använde digitala tvillingar för arenaplanering och publikhantering. De övervakade även energiförbrukningen i realtid och samlade driftsdata för bättre framtida planering. Tillsammans med Intel (INTC ) använde OS-arrangörerna tekniken för att förutse var el behövdes, var kameror skulle placeras och var tillgänglighetsproblem kunde uppstå, utan att behöva besöka platsen varje gång.
Inför Milano Cortina 2026 används digitala tvillingar tidigare i planeringen, så att ingenjörer kan besöka arenorna virtuellt innan de är byggda. Med NVIDIA (NVDA ) Omniverse skapade arrangörerna uppslukande simuleringar som kombinerar arkitektritningar med realtidsflöden för väder, publikrörelser och säkerhetssensorer. Det gör det möjligt att granska ritningar gemensamt, testa driftscenarier och göra ändringar under byggtiden i stället för att vänta tills arenorna är klara. Framöver kan tekniken utvidgas till träningsmiljöer för idrottare och digitala tvillingar av hela värdstäder.
2. Kontaktlös biometrisk mätning
För att följa idrottarnas prestationer använder OS nu kontaktlös biometri, utan fysisk kontakt eller kroppsburna sensorer. I stället följer högupplösta kameror, radarsensorer och AI-baserad signalbehandling rörelser och fysiologiska förändringar i realtid.
Tekniken upptäcker små rörelser och variationer i andning, puls eller hudfärg. Det låter publiken se stressen i ett guldavgörande ögonblick och gör upplevelsen ännu mer engagerande. Sändningarna kan därmed synliggöra delar av idrotten som annars inte går att se.
Vid Tokyo 2020 använde Olympic Broadcasting Services (OBS) kontaktlös mätning av vitalparametrar för att visa uppskattad puls direkt i sändning.
I samarbete med Internationella olympiska kommittén (IOK), organisationskommittén och de rättighetsinnehavande sändningsbolagen placerades fyra kameror nära idrottarna. Kamerorna fokuserade på ansiktena och analyserade mycket små förändringar i hudfärgen. Därmed kunde publiken följa variationer i bågskyttarnas hjärtslag och den anspänning de upplevde när de sköt sina pilar.
3. Domarstöd med datorseende (JSS)
JSS används inom gymnastik och följer ledernas rörelser med AI för att jämföra dem med 2 000 dokumenterade moment. Systemets objektiva 3D-data minskar risken för att domare missar en liten vinkelavvikelse under ett ögonblick som kan avgöra poängen.
AI-systemet användes när Kroatiens Tin Srbić tog silver vid världsmästerskapen, ett resultat som hjälpte honom att kvalificera sig till OS i Paris 2024.
Datorseendebaserade domarstödsystem, som JSS, används även vid vinter-OS 2026 som en del av en bredare satsning på AI-stödd bedömning. Syftet är högre noggrannhet och konsekvens, medan mänskliga funktionärer behåller det slutliga avgörandet.
Systemet ersätter inte domarna. Det hjälper dem att fatta mer korrekta beslut med datorgenererade 3D-data som visar rörelsen från alla håll.
Tidiga versioner av JSS använde laser, men dagens system har flera högupplösta kameror, med en vid varje redskap, för att skapa en tredimensionell bild av gymnastens prestation. Ledernas positioner analyseras och jämförs i realtid med kraven för varje moment i bedömningsreglementet.
Utöver domarstödet kan JSS användas i gymnastikträning för att förbättra prestationer. Det kan också ge publiken en rikare upplevelse med mer information och nya perspektiv.
4. FPV-drönare med förstapersonsvy
Drönare började användas vid OS för över ett årtionde sedan. Nu fångar de för första gången tävlingarnas fart och intensitet i realtid på detta sätt.
I Milano Cortina används avancerade FPV-drönare för dynamiska närbilder av bland annat snowboard, rodel och störtlopp. När drönarna följer de tävlande på nära håll skapas bilder som får vinterspelen att likna ett tv-spel i verkligheten.
De snabba drönarna styrs av yrkespiloter och har 4K-kameror för engagerande och rörliga kameravinklar. Autonomt flygstöd, videokodning i realtid och AI-baserad hinderidentifiering öppnar nya sätt att berätta med bilder.
Denna sändningsteknik möjliggör bilder som tidigare inte gick att fånga och ger tittaren känslan av att befinna sig på banan tillsammans med idrottarna.
Drönarna följer de tävlande i upp till 120 km/h, oavsett om det gäller en rodelbana, en snowboardbacke eller ett störtlopp. Perspektivet placerar tittaren bara några centimeter bakom idrottaren och skapar en intensiv, direkt och uppslukande upplevelse.
5. Smarta startblock
Smarta startblock för löpning har inbyggda sensorer och högtalare. Den digitala utrustningen ser till att startsignalen når varje idrottares öron vid exakt samma mikrosekund.
De tryckkänsliga blocken ska övervaka och förebygga tjuvstarter samt förbättra sprintrarnas prestationer. Kraft, reaktionstid och blockvinkel mäts, och uppgifterna skickas till appar för omedelbar analys.
På så sätt kringgås ljudhastighetens begränsning, så att löparen på bana åtta inte missgynnas jämfört med löparen på bana ett.
Tekniken har länge använts vid OS för att mäta reaktionstider och automatiskt upptäcka tjuvstarter. London 2012 hade moderna startpallar för simning med lutande plattform och justerbart bakre fotstöd för mer explosiva starter.
Mer avancerade startblock har nu sensorer som kan mäta tid med en upplösning på en miljondels sekund samt inbyggda minnesbuffertar som bidrar till lika villkor. Vid Paris 2024 kopplades de smarta startblocken till tidtagare med så kallad kvantprecision för den officiella tidtagningen.
Att investera i avancerad OS-teknik
En av de mest framträdande aktörerna är Intel Corporation, som har ett långvarigt partnerskap med Internationella olympiska kommittén (IOK). Som global OS-partner har Intel varit en central leverantör av AI-plattformar, datorseendesystem, 5G, VR och drönarteknik till spelen.
Vid Paris 2024 lanserade Intel och Samsung en AI-driven plattform för talangidentifiering på Stade de France. Samsungs smarttelefoner och datorseendeteknik kombinerades med Intels AI. Deltagarna fick prova olika idrottsövningar, varefter AI:n föreslog vilken olympisk sport som passade dem bäst.
Som officiell AI-plattformspartner för Paris 2024 presenterade Intel flera nya AI-upplevelser för publik, tittare, idrottare och arrangörer. Besökare fick bland annat prova en upplevelse av vägen till att bli olympier. Intel stödde också OBS med automatisk sammanställning av höjdpunkter från olika sporter till anpassade klipp, för mer personligt innehåll och större publikengagemang.
Med sin hårdvara och sina AI-plattformar integrerade i bedömning, sändningar och analys framstår Intel som ett intressant investeringsalternativ.
Intel utvecklar och tillverkar datorchip och har tre segment: Intel Products, Intel Foundry och All Other. Chipen används inom många branscher, bland annat telekommunikation, medicin och fordon, vilket gör dem viktiga för nationell säkerhet.
Mot denna bakgrund köpte Trumpadministrationen förra året en andel på 10 procent i bolaget genom en investering på 8,9 miljarder dollar. Den amerikanska staten blev därmed en av Intels största ägare. Även Nvidia och SoftBank gjorde stora investeringar i chiptillverkaren förra året.
Den federala regeringen köpte 433,3 miljoner nyemitterade aktier för 20,47 dollar styck. Sedan dess har Intelaktien mer än fördubblats och steg i slutet av januari i år till vad artikeln beskriver som en ny rekordnivå på 54,60 dollar.
Vid artikelns tillkomst handlas aktien till 50,22 dollar, en uppgång på 36,15 procent sedan årsskiftet och 154,12 procent under det senaste året. Börsvärdet är nästan 251 miljarder dollar. Vinsten per aktie för de senaste tolv månaderna är −0,08 dollar och P/E-talet för samma period är −611,94.
INTC Prisdiagram
Intel rapporterade nyligen ett fjärde kvartal som överträffade förväntningarna men lämnade en svag prognos för det innevarande kvartalet. Omsättningen var 13,7 miljarder dollar, en minskning på 4 procent jämfört med året före. Helårsomsättningen var oförändrad på 52,9 miljarder dollar.
Foundry redovisade en omsättning på 4,5 miljarder dollar, delvis från tillverkning av Intels egna chip. Data Center and AI omsatte 4,7 miljarder dollar under kvartalet, en ökning på 9 procent jämfört med året före. Försäljningen av chip för bärbara datorer, redovisad inom Client Computing Group, minskade med 7 procent till 8,2 miljarder dollar.
”Vår övertygelse om CPU:ernas avgörande roll i AI-eran fortsätter att växa”, sade vd Lip-Bu Tan. ”Vi avslutade året starkt och gjorde framsteg på vår väg mot att bygga ett nytt Intel.”
Finanschefen David Zinsner framhöll samtidigt att omsättning, bruttomarginal och vinst per aktie överträffade förväntningarna, trots att Intel ”hanterade leveransbrist i hela branschen”.
”De grundläggande efterfrågeförutsättningarna på våra kärnmarknader är fortsatt goda. Den snabba AI-användningen stärker x86-ekosystemets betydelse som världens mest använda arkitektur för högpresterande beräkningar.”
— Zinsner
Intels justerade vinst per aktie var 0,15 dollar för det senaste kvartalet och 0,42 dollar för helåret. Bolaget redovisade också en nettoförlust på 600 miljoner dollar, eller 0,12 dollar per aktie efter utspädning, jämfört med en förlust på 100 miljoner dollar, eller 0,03 dollar per aktie, under motsvarande period året före.
Tan lyfte introduktionen av de första produkterna baserade på Intel 18A som en viktig milstolpe. Tillverkningstekniken 18A konkurrerar med TSMC:s 2-nanometersteknik. Tidigare denna månad sade Tan att 18A ”överträffade förväntningarna” under 2025, vilket antyder att tekniken snart kan gå in i volymproduktion. Bolaget ”arbetar nu intensivt för att möta den starka efterfrågan”, tillade han.
Enligt Tan:
”Våra prioriteringar är tydliga: skärpa genomförandet, återuppliva teknisk spetskompetens och fullt ut ta till vara de enorma möjligheter som AI erbjuder i alla våra verksamheter.”
För det första kvartalet räknar Intel med en omsättning på 11,7–12,7 miljarder dollar och ett justerat resultat per aktie kring noll. Den svaga prognosen beror på att bolaget saknar tillräcklig tillgång på produkter för att möta säsongens efterfrågan. Läget väntas förbättras under andra kvartalet.
Viktigt för investerare
- Intel är fortsatt IOK:s centrala partner för hårdvara och plattformar och levererar viktig infrastruktur för AI, datorseende och sändningar. Det långvariga samarbetet placerar bolaget i framkant när driftklar AI demonstreras i global skala.
- Den amerikanska statens ägarandel på 10 procent och stora investeringar från NVIDIA och SoftBank visar Intels betydelse för nationell säkerhet och den globala halvledarindustrin, trots den senaste svaga prognosen för omsättningstillväxt.
- Trots en nettoförlust på 600 miljoner dollar under fjärde kvartalet 2025 ger utvecklingen av Intel 18A och en försäljningsökning på 9 procent inom Data Center and AI bolaget möjlighet att dra nytta av det växande behovet av högpresterande beräkningsarkitekturer.
Slutsats
OS är en av våra starkaste gemensamma upplevelser och förenar idrottslig excellens, kulturell gemenskap och globalt samarbete. När spelens omfattning och förväntningarna växer får tekniken en större roll i att stärka rättvisa, idrottarnas säkerhet, robust drift och publikens delaktighet världen över.
Än viktigare är att OS inte bara är en arena för oprövade idéer. Spelen visar att teknik är tillräckligt mogen och tillförlitlig för att användas i verkligheten.
På så vis visar OS inte bara de snabbaste, starkaste och skickligaste människorna, utan också vad tekniken kan åstadkomma när den ansvarsfullt integreras med mänskliga prestationer.
